Långarydssläkten

Ackermanättlingarnas adliga ursprung

Av Per Andersson & Johan Lindhardt

Äldste son till de närmaste gemensamma stamföräldrarna för alla kända medlemmar av släkten, Nils Andersson och hans hustru Börta i Askebo i Våthults socken, var Peter Ackerman (även kallad Åkerman), född ca 1661. Enligt kyrkböckerna var han en längre tid bosatt på olika orter i trakten av Västervik: 1694 och 1695 var han arrendator i Odensviholm i Odensvi socken, 1698 bokhållare i Blackstads socken, 1700 i Helgerum i Västrums socken, 1702 tullnär i Vimmerby stad samt 1705 och 1708 bokhållare i Stjärneberg i Hjorteds socken. Senare flyttade han tillbaka till fädernegården Askebo, där han avled 1732.

Peter Ackerman fick sju barn tillsammans med sin hustru Maria Elisabeth Mörner, som tillhörde en ännu idag fortlevande adlig ätt (nummer 91 på Riddarhuset) av medeltida ursprung. Den härstammar från tyska Brandenburg och omtalas första gången redan år 1298. Till Sverige kom den första medlemmen av ätten 1596. Maria kom från säteriet Mjöhult i Hjorteds socken, Kalmar län och flyttade som änka från Askebo tillbaka till sin hemsocken Hjorted, där hon avled 1736. I dödboken uppges hon vara 80 år, men den uppgiften är uppenbart felaktigt. Hon var troligen född 1669. Maria gifte sig med Peter 1693. Deras yngsta son Aron Ackerman (BG, född 1708) flyttade också tillbaka till östra Småland och blev stamfader för en släktgren i Misterhults socken. Sonen Anders Persson (BD, född 1700) tog över gården i Askebo och blev stamfader fär en stor gren med huvudsaklig utbredning i släktens kärnområde i Västbo härad. Vart de övriga fem barnen tog vägen är okänt.

Maria Mörner hade nio syskon: Stellan (1661-1678, fänrik, ogift), Otto (1662-, regementskvartermästare), Carl (1663-, kapten), Aron (1665-1689, löjtnant, ogift), Anna Christina (1666-1744, gift 1693 med fil mag Didrik Johansson), Christina (1667-1742, gift med löjtnant Johan Klingspor, adliga ätten nr 195), Hans (1670-1728, kapten), Johan Christer (1671-1736, överstelöjtnant, gift med Brita Kafle, adliga ätten nr 70) samt Ingeborg (1673-1743, gift 1703 befallningsman Anders Knutsson).

Från syskonen leder följande släktlinje tillbaka mot ätten Mörners äldsta utgångspunkt: far Aron Gustaf Mörner (född 1639, major, gift 1660 med Christina Svinhufvud af Qvalstad, som var hans syssling genom deras gemensamma ursprung i ätten Månesköld), farfar Stellan von Mörner (kom år 1597 till Sverige, kammardräng hos Karl IX, svensk adelsman 1627, ståthållare över Åland, landshövding i Södermanland, Västernorrland och Västerbotten, död 1645, gift med Catharina Månesköld af Seglinge, adliga ätten nr 62, död 1643), farfars far Baltzar von Mörner (född 1538, överste, gift med Hedvig von Holzendorff), farfars farfar Joachim von Mörner (1506-1576, gift med Elisabeth von Stenbecken), farfars farfars far Ludwig von Mörner (1468-1531, överste, gift med Dorothea von Bellin) samt farfars farfars farfar Hans von Mörner (död 1491, överste, gift med Hedwig von Schlaberndorff).

Maria Mörners mor, Christina Svinhufvud af Qvalstad, tillhörde adliga ätten nr 145 som härstammar från Dalarna och kan ledas tillbaka till 1500-talet. Dess nutida medlemmar är bosatta i Finland, på vars riddarhus ätten är introducerad som nr 7. Hennes far var Christer Svinhufvud (1607-1660, överste, gift med Johanna Elisabeth von Schomburg), farfar Jöns Persson Svinhufvud (död 1636, fogde på bl a Uppsala slott, introducerad på riddarhuset 1627, gift med Margareta Månesköld af Seglinge, död 1650), farfars far Per Hansson Svinhufvud (adlad 1579, gruvfogde och häradshövding, gift med Agneta Körning, adliga ätten nr 67) samt farfars farfar Hans Persson (gift med Anna Månsdotter av en dansk frälseätt med ett svinhuvud i vapnet).

Källa: www.langarydsslakten.se