Nyhetsbrev 3

Av Per Andersson & Johan Lindhardt

Nyhetsbrevet utsänt 2003-11-30

Bästa Långarydssläkting,

Det har nu gått ett år sedan vi senast sände ett nyhetsbrev. Det är därför hög tid för lite färsk information kring vår gemensamma släkt. Vi går nu tillbaka 300 år i tiden och redovisar några spännande nyfunna uppgifter om släktens ursprung. Långarydssläkten utgår från länsmannen Anders Jönsson (ca 1662-1716) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (ca 1676-1753) på gården Höljeryd i smålandssocknen Långaryd.

Kartläggningen av släkten fortsätter och antalet kända efterkommande till dessa våra anföräldrar är nu drygt 115 000 inklusive ingifta och motsvarande. En del ättlingar härstammar på mer än en linje från stamföräldrarna. Därigenom uppgår det sammanlagda antalet utskott på släktträdet till omkring 157 000.

Vi önskar alla Er släktingar en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Med vänliga släkthälsningar

Per Andersson och Johan Lindhardt

Fler intresserade släktingar?

Om det finns ytterligare släktingar som är intresserade av att få nyhetsbreven om Långarydssläkten, som utkommer då och då, är de välkomna att mejla namn, e-postadress och gärna bokstavsbeteckning till Per eller Johan. Den som inte längre vill stå på utskickslistan meddelar detta på enklaste sätt.

Innehåll

Ett åttonde länsmansbarn

En arvstvist och två nyfunna länsmansbröder

Anders Jönssons arbete som länsman

Nya kändisar

Äldsta Långarydsättlingar i livet

Prylar med släktvapen

Tillägg och rättelser

 

Ett åttonde länsmansbarn

Långarydsättlingarna är fördelade på sex släktgrenar, en efter varje till vuxen ålder kommet barn till länsman Anders Jönsson och Ingrid Nilsdotter: a Anna, b Kerstin, C Jöns, d Ingeborg, E Peter och G Nils. Utöver dessa fanns även sonen Anders (F) som dog åtta veckor gammal hösten 1710. Allt detta är känt sedan tidigare.

Nu visar det sig att stamföräldrarna hade ytterligare ett barn som dog i späd ålder. I Långaryds begravningsbok 1707 står följande att läsa: ”Lensmannens saliga lilla barn Bengt Andersson, 6 dagar”. Begravningsdatumet var den 27 januari 1707, men då det saknas födelsebok i Långaryd det året vet vi inte det exakta födelsedatumet. Eftersom Anders Jönsson var den ende länsmannen i Långaryd vid den här tiden råder det inget tvivel om att det är fråga om hans son.

Även sonen Peter föddes enligt uppgift 1707. Han var dock inte tvilling till Bengt. Enligt åldersuppgiften i dödboken 1793 ska han vara född den 20 oktober 1707, det vill säga bara cirka nio månader efter Bengt. Men födelseuppgiften går inte att bekräfta. Peter kan rent av vara född 1708.

En arvstvist och två nyfunna länsmansbröder

Sedan tidigare känner vi till ”stamfadern” Anders Jönssons föräldrar, bonden Jöns Andersson i Höljeryd i Långaryd och hans hustru Elin Larsdotter. Genom studier av domböcker från slutet av 1600- och början av 1700-talet har det gått att klarlägga ytterligare förhållanden om Anders Jönssons ursprung.

Huvudperson i den historia som rullar upp sig är Elin, Anders mor. Elin föddes omkring 1641 och avled den 2 maj 1718 i Höljeryd, två år efter sonen Anders tidiga bortgång. Även Anders far Jöns dog tidigt och Elin gifte om sig med Bengt Bengtsson, som var länsman och bonde i Höljeryd i likhet med styvsonen Anders Jönsson sedermera. Bengt Bengtsson dog år 1700, endast 46 år gammal.

Länsmansmodern tillika länsmansänkan Elin Larsdotter fick tydligen inte behandlas hur som helst. Det visar ett häradsrättsprotokoll i domboken från sommartinget 1704. Anders Jönsson anklagade då på sin moders vägnar Nils Jönsson i Dung ”för det han uti Långaryds kyrka mössan af henne stött, hvilket fuller [till fullo] Nils tillstår, men föregifver sådant aldeles emot hans vilje skett vara, medelst det att han af allmogen så hårt trängder blef, att hans arm inpå hennes hufvud rörde”. Häradstinget trodde på Nils när han beskrev trängseln i kyrkan och han blev således friad. Intressant i sammanhanget är att den anklagade Nils Jönsson var gift med en systerdotter till Bengt Bengtsson. Nils Jönssons hustru var alltså ”styvkusin” till länsman Anders Jönsson.

Efter att Elin Larsdotter i början av år 1700 blivit änka för andra gången uppstod en arvstvist. Den avlidne Bengt Bengtsson hade inga egna barn och frågan var därför vem som skulle ärva honom. På ena sidan i tvisten stod Bengts syskon och syskonbarn och på den andra sidan änkan Elin och hennes barn med förste maken Jöns Andersson, däribland Långarydssläktens stamfader Anders Jönsson.

Bengt Bengtsson hade skrivit ett testamente, enligt vilket Elin Larsdotter ”i sin lifstid skulle orubbat den qvarlåtenskap behålla som i boet finnas kunde”. Bengt Bengtssons syskon invände mot testamentet. De menade att eftersom större delen av Bengts bohag stammade från deras föräldrar borde det bevaras i släkten och inte borttestamenteras.

Hur slutade då arvstvisten? Jo, på hösttinget år 1700 kom parterna överens om att dela på kvarlåtenskapen efter Bengt Bengtsson. Förlikningen, som skedde ”till bibehållande af god enighet och godt förstånd” parterna emellan, gick ut på att Bengts två bröder fick vardera 60 daler silvermynt och hans tre systrar 30 daler silvermynt vardera. I gengäld lovade Bengts syskon Elin Larsdotter och hennes barn för all framtid att inte framföra något ytterligare arvsanspråk efter Bengt Bengtsson. Parterna kom överens om att Elin skulle ha full rätt till Bengts egendom i hela sin livstid och att egendomen därefter skulle tillfalla Elins barn.

Talesman för Elin och barnen var inte vår anfader länsmannen Anders Jönsson utan en bror till honom, som i domböckerna benämns kontrollören Sven Floreen. Enligt det biografiska uppslagsverket Smolandi Upsalienses förekom han även under namnformerna Florenius och Florman. Han var rustmästare vid Hallands regemente och senare tullvisitör i Halmstad. Han föddes i Långaryd omkring år 1669 och avled i Halmstad den 19 januari 1736.

Samma uppslagsverk berättar också om ytterligare en bror till vår länsmansanfader: Per Florenius. Han föddes i Långaryd 1663 och avled redan som 30-åring, den 18 mars 1693, i Uppsala efter en tvåårig elakartad febersjukdom, förmodligen malaria.

Sven och Per Florenius redovisas som söner till bonden Jöns Andersson i Höljeryd och Helena Larsdotter. Helena och Elin är varianter av samma namn. Sven och Per var alltså helsyskon till vår förfader Anders Jönsson. Sven var gift två gånger, men varken Sven eller Per tycks ha fått några barn.

Båda bröderna Florenius gick i skola i Växjö på 1670-talet, något som var mycket ovanligt för bygdens söner vid den här tiden. Per omskrivs som mycket studiebegåvad men hindrades i sina studier av fattigdom. Den ekonomiska situationen tycks dock senare ha förbättrats, eftersom de båda bröderna blev inskrivna vid Smålands nation vid Uppsala universitet, Per 1686 och Sven 1694. Per Florenius förordnades 1690 till nationens notarie och hade en tid tjänst som informator i Uppsala.

Anders Jönssons arbete som länsman

Att vara länsman var ett förtroendeuppdrag som vissa väl ansedda bönder kunde få. Ofta gick befattningen i arv. På 1680-talet var Bengt Bengtssons äldre bror Jöns Bengtsson länsman i Långaryd. Även deras far Bengt Jönsson hade tidigare varit länsman. När länsman Bengt Bengtsson dog år 1700 övertog Anders Jönsson denne sin styvfars tjänst som länsman. Så småningom skulle också Anders Jönssons svärson Anders Johansson, som var gift med äldsta dottern Anna, bli länsman.

I Västbo härad tjänstgjorde i början av 1700-talet fyra länsmän i taget, var och en med ett eget distrikt på några socknar. Domböckerna i Västbo visar att Anders Jönsson främst hade hand om ärenden som rörde Långaryds och Färgaryds socknar, ibland också (Södra) Hestra och Gryteryd.

Länsmannen var statens förlängda arm och kallades också kronolänsman. Han hade till uppgift att vaka över den allmänna ordningen i trakten och kunde åtala allmogefolk för förbrytelser av olika slag.

De brott som Anders Jönsson hanterade var oftast av sedes- eller uppförandekaraktär. Som länsman var han ett slags moralens väktare bland allmogefolket i sydvästra Västbo härad. Ofta rörde det sig om bönder eller drängar som varit inblandade i slagsmål med varandra. Målen kunde också handla om skällsord, ”dristigt uttal” eller ”olämplig beskyllning”, det vill säga förtals- och förolämpningsbrott.

Ett annat vanligt mål i rätten gällde folk som hade ”uppkastat” i kyrkan. Domstolen skulle då avgöra om vederbörande hade kräkts pga sjukdom och därför kunde frias eller om det skett på grund av fylleri. Ett exempel på detta inträffade 1707, då socknens egen klockare, Peder Bengtsson, på annandag påsk hade ”uppkastat i Långaryds kyrka i största dehlen af församlingens närvaro”. Länsman Anders Jönsson uppgav att det skett ”af druckenskap” och att ”Guds huus är orenat och församlingen förargat”. Klockaren dömdes därför till att böta 50 daler silvermynt, men eftersom han inte hade något att böta med fick han ”sittja 14 dagar ved vaten och bröd i Öllmestad fångehuus [i Reftele] och sedan stå uppenbara kyrkoplikt”, det vill säga göra offentlig avbön i kyrkan.

Anders Jönsson nämns första gången som länsman i ett tingsprotokoll bara två dagar efter styvfadern och föregångaren Bengt Bengtssons begravning i februari 1700. Då gällde det som så många gånger senare ett sexualbrott, eller ”lägersmål” med den tidens språkbruk. Sexuella förbindelser utanför äktenskapet var straffbara. Anders anklagade en ryttare i Långaryd för ”begånget lägersmål” med pigan Märta, som fött ett oäkta barn. Märta hävdade att ryttaren var far till barnet, men ryttaren förnekade gärningen och uppgav i stället att Bengt i Mjälleryd skulle vara far. Även han nekade dock till att ha begått umgänge med Märta. Det hela slutade med att Märta dömdes till böter och kyrkoplikt. Eftersom männen inte erkände friades båda. Lägersmål var den klart vanligaste typ av mål som Anders Jönsson var inblandad i. Det var dock inte alltid som männen gick utan straff.

Ett annat vanligt uppdrag för Anders Jönsson var att hålla ”synerannsakning” när någon byggnad i trakten hade drabbats av eldsvåda. Anders uppgift var då att avgöra om det var fråga om vådeld eller om någon kunde ha vållat eldsvådan med uppsåt. Han skulle också uppskatta värdet av den branddrabbade byggnaden. Även i andra sammanhang fick han i uppdrag att besiktiga hus och gärdesgårdar eller att kontrollera om det skett olovlig åverkan på någon skog.

Vid några tillfällen begärde Anders Jönsson inför rätten att bönder som inte fullgjort skyldigheter av olika slag skulle böta för det. Det kunde röra sig om att de inte betalat all sin skatt eller att de inte förrättat sina dagsverken på den ”kungliga ladugården Ryhov” utanför Jönköping eller att de inte ställt upp med hästar i samband med Östgöta Kavalleris hemmarsch från Karl XII:s krig mot Danmark. En annan gång fick några ”tröga och försummeliga” bönder veta att de måste ”hålla och reparera” sina kyrkovägar bättre.

Anders Jönsson förekom också då och då som ombud för personer som ansåg att någon annan stod i ekonomisk skuld till dem.

Den grövsta brottsmisstanken som Anders Jönsson anförde gällde ett barnamord. Soldathustrun som anklagades för att ha dödat sitt barn friades dock.

Nya kändisar

I vårt senaste nyhetsbrev fanns en lista över kända personer inom Långarydssläkten. Nu har ytterligare några ”kändisar” dykt upp, bland annat på en stor nyutforskad gren från norra Skåne, stammande från glasmästaren Anders Persson i Perstorp (baA, 1746-1818):

Christina Odenberg, biskop i Lund, född 1940, baA jdB Bb Mikael Odenberg, riksdagsman (m), född 1953, baA jdB BC Michael Svensson, fotbollsproffs, född 1975, baE fba Bfc B, sidan 1157 i tilläggsboken

Till listan kan även fogas en ingift släktmedlem: fotbollsspelaren Glenn Hysén.

Äldsta Långarydsättlingar i livet

Den äldsta Långarydsättlingen genom tiderna är Maria Christensson (född Sjöholm). Hon föddes den 26 april 1898 i Höja utanför Ängelholm och är alltjämt i livet, 105 år gammal. Hon är bosatt i Halmstad sedan början av 1900-talet och tillhör den skånska grenen baA, en gren som alltså blivit kartlagd först under innevarande år. Därför har hon inte varit känd för oss tidigare.

Följande ättlingar till stamföräldrarna är de äldsta nu levande:

105 år: Maria Christensson f Sjöholm, Halmstad, baA KaC d, född 1898-04-26

101 år: Svea Andersson f Eriksson, Kinnared, daG cCa g, född 1901-12-09

100 år: Rut Fonell f Bartilsson, Kållered, EbC mea aa, född 1903-08-18

99 år: Alin Petersson f Johansson, Halmstad, Gfb bDc c, född 1904-10-01

97 år: Anders Andersson, Femsjö, daG aDA dA, född 1906-01-11

97 år: Märta Nilsson f Axelsson, Västerås, dga aaB Ce, född 1906-01-15

97 år: Karin Viola Månesköld f Bengtsson, Hisings Backa, dcH ccE d, född 1906-02-24

97 år: Emmy Björkelid f Nydén, Uppsala, aDh aAc bc, född 1906-11-14

97 år: Elin Carlsson, Växjö, ECb BBc g, född 1906-11-17

Prylar med släktvapen

Helmer Svensson i Nissaryd, Långaryd, tillhandahåller till självkostnadspris diverse prylar med Långarydssläktens vapen. Han nås på telefon 0371-460 21 eller per e-post helmer.s@telia.com

Följande finns att tillgå:

Pins (rockslagsmärken) 25 kr

Slipsnålar 30 kr

Manschettknappar 40 kr

Broderade tygmärken 25 kr

Självhäftande dekaler 25 kr

Kaffeservetter (20 st) 30 kr

Lunchservetter (20 st) 35 kr

20 lunchservetter och 2 ljus i presentförpackning 40 kr

Fasadflaggor (60x60 cm, utan stång) 260 kr

T-shirts i olika storlekar och färger (90 kr för vuxna, 60 kr för barn)

Porto tillkommer vid sändning per post.

Tillägg och rättelser

Arbetet med att kartlägga Långarydssläkten fortsätter oförtrutet för en allt mera fullständig och korrekt bild av släkten. Vi hoppas att någon gång i framtiden kunna ge ut en ny utgåva om Långarydssläkten. När detta kan ske är dock omöjligt att säga i dag.

Alla slag av kompletteringar och rättelser välkomnas. Det kan gälla enstaka personuppgifter, tillägg av saknade personer, hopkoppling av släktgrenar genom tidigare oupptäckta släktgiften eller utredning av outforskade grenar (se förteckning sist i tilläggsboken).

Meddelande om förändringar som sker inom släkten - nyfödda, ingångna och upplösta äktenskap, dödsfall, flyttningar, yrkesförändringar osv - tas också tacksamt emot.

Adresser och telefonnummer finns i början av nyhetsbrevet. Du är välkommen att kontakta oss om det är något du undrar över.

Upphovsrätt/Copyright © 2004 Per Andersson & Johan Lindhardt

Källa: www.langarydsslakten.se